Norrländsk girlpower

Jag fick en rolig historia skickad till min mail. Jag tycker att det ligger något i den.

Tre män satt och skröt över vilka uppgifter och krav de hade på sina fruar.
Den första mannen hade gift sig med en kvinna från östkusten och han hade bestämt ställt krav att hon skulle sköta disken och städa huset.
Det tog ett par dagar utan att han såg något, men på tredje dagen kom han hem till ett rent hus med disken diskad och undanställd.

Den andra mannen berättade att han hade gift sig med en kvinna från Skåne.
Han hade gett frun tydliga order att det var hennes uppgift att sköta all disk, matlagning och städning.

Första dagen såg han inga resultat, andra dagen såg han att det blivit lite bättre.
Tredje dagen såg han att huset var välstädat, disken klar och det stod en vällagad middag på bordet.

Den tredje mannen hade gift sig med en kvinna från norra Sverige.
Han hade sagt till henne att hennes plikter var att hålla huset välstädat, diska, klippa gräsmattan, sköta tvätten och varm mat skulle stå på bordet varje dag.

Han sa att första dagen såg han ingenting, andra dagen såg han heller ingenting.
På tredje dagen hade svullnaden lagt sig såpass att han kunde se lite på ena ögat.
I alla fall nog för att fixa en macka och fylla diskmaskinen.

Vin kvinnor och sång

Sex nya vinglas står odiskade på min diskbänk. Det är exklusiva grejer. Direktimporterade från Frankrike via Överskottsbolaget och hem till mig. Yey, nu blir det vin-party på lördag...kanske.

För övrigt:

"Vin kvinnor och sång" är enligt wikipedia en retorisk kliché. Den danska motsvarigheten finns i två versioner:

1. "Öl, fisse og hornmusik"

2. "Tjald og lal og lir"

Men jag vågar inte översätta dem.

Min första text

Min karriär som skribent började som praktikant på Norrans lokalredaktion i Arvidsjaur 1996. Jag hittade den första texten som jag fick publicerad i Norrans arkiv. Observera: det ligger mycket research bakom.

Så här lyder den:

Gemytligt SPF-möte

Novembermötet med Arvidsjaurs SPF-avdelning (Sveriges Pensionärsförbund) gick i lugnets och gemytets tecken.

Mötet inleddes med en stunds allsång under ledning av Assar Andersson.

Sedan följdes planering för vinterns aktiviteter och kommande sommarens resor.

I första hand kommer man nu att ägna sig åt studier av aktuella resmål och reseplanering.

En rad olika resmål nämndes.

I ett kort anförande talade Alma Lindström om försiktighet i trafiken och manade alla att använda cykelhjälm.

Liksom tidigare år kommer föreningen att inbjuda medlemmarna till en gemensam lunch på Ringelsta.

Någon shoppingresa blir det däremot inte detta år.

Lotteridragning och utauktionering av överblivet fikabröd sköttes av Assar Andersson.

71 personer besökte mötet.

Återupptar intresse

Det var längesedan jag fotade "på riktigt". Men när jag och en arbetskamrat pratade om det häromkvällen så blev jag sugen igen och tog med mig kameran till Erikslids-backen. Elton fick lov att bli modell för dagen...

Kapade knän och kläderna i frysen

Min nya kappa och mina älsklings-jeans ligger i frysen. Detta bara för att någon idiot spottat tuggummi på läktaren precis där jag satte mig idag på hockeyn. Grymt irriterande.

Något roligt är däremot att våren kom till Skellefteå idag och som ett brev på posten kom såklart vårkänslorna också. Vi tog oss till Erikslids-backen och åkte lite bob. Där höll även en tio-åring bokstavligt talat på att kapa mig vid knäskålarna. Jag stod och kikade på Elton som skulle åka när det här lilla vilddjuret kom i full sula med en turkos pulka, tvärsvängde mot mig och höll just så pass på att klippa mig när jag snabbt som fan hoppade till vänster. Jäkligt tur att han missade - för han alltså ;)

I morgon kan det bli en hockeymatch på Torsplan. En människa i min närhet har nämligen kommit på den brilljanta idén att jag ska spela en mot en mot A.D. Först till tre mål vinner och den som förlorar får bjuda den andra på allt den vill ha från Max. Återstår att se om det blir något av. Jag har nämligen inte hittat mina CCM 652:or än. Och ska jag ställa upp på match blir det inte några andra skridskor än dem.

Mer sånt här i svensk hockey tack!

Mina tankar går oavkortat till en match i Kopparhallen för säkert tio år sedan (eller mer). Hasse Granlund från Glommers stod beredd att hoppa in på isen till dunkande musik, i strålkastarnas sken och till publikens jubel. Det var bara ett litet missöde: Skridskoskydden satt kvar på grillerna.